Nå måtte han ut i verden å gjøre nytte for seg.
Han ble sendt til Sverige for å jobbe som dreng på en gård.
Der sov han i et lite rom i fjøset og fikk fem kroner i månedslønn.
Det var strevsomt og ikke så takknemlig en jobb, Willy savnet vennlige, smilende ansikter.
En dag kom det et tivoli like ved gården han jobbet på. Endelig kunne han få ha det litt morro.
Han brukte opp nesten hele månedslønna si på karuseller og sukkerspinn, og gjorde seg til narr når han ble snudd opp ned på en flykarusell, slik at alt han hadde i lommene falt ut på bakken under han.
Men tivoliet hadde satt farge på tilværelsen, så nå hadde han litt ekstra å gi når han skulle tilbake til slit og strev på gården igjen.
Jag en fattig bonddreng, men jag lever endå.
Dagar går och kommer, medan jag knogar på
Harvar, slår och pløjer, mockar, graver och ber.
Går bak mina oxar, hojtar visslar och svær.
Jag er fattig bonddreng, och jag tuggar mitt snus.
Och når lørda'n kommer, vill jag ta mig ett rus.
Sen, når jag blitt livad vill jag tampas och slåss.
Vila hos en flicka vill jag också, forstås.
Sen, så kommer sønda'n, och då vill våran prest,
att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest.
Presten kan vel sova hela måndagen men,
for en fattig bonddreng, børjar knoget igen.
Så går hela veckan, alla dagar och år.
Jag går med min lie, och jag pløjer och sår.
Jag kør mina oxar och jag hessjar mitt hø.
Harvar, gnor och trelar, och till sist ska jag dø.
Står der, fattig bonddreng invid Himmelens port.
Lite redd och ledsen for de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren, Gud i Himlen, er vel missnøjd forstås.
Men, då seger Herren: Fattig bonddreng, kom hit.
Jag har sett din strevan och ditt eviga slit.
Derfor, fattig bonddreng, er Du velkommen her.
Derfor, fattig bonddreng, skall Du mig var nær.
Og, jag, fattig bonddreng står så still infor Gud.
Och sen kler han på mig den mest snøvita skrud.
Nu Du, seger Herren, er ditt arbete slut.
Nu Du, fattig bonddreng, nu får Du vila ut.
(Astrid Lindgren)
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar